Toppbestigning
Vi kom hem från Danmark, packade upp, tvättade & packade om. Efter en dag hemma, drog vi vidare till Idre. Nu är vi hemma igen efter två resdagar & tre heldagar i Idre Fjäll. Familjen har aldrig varit i fjällen sommartid tidigare, men alla fyra gillade det mer än vi trodde!! Så vackert. Så skönt aktivt för kroppen. Så fridfullt. En morgon sprang svägerskan M & jag upp på Idre Fjäll (Gränjesvålen 892 möh) & sprang lite ovanför trädgränsen för att sedan ta oss ned för skidbacken igen. Efter en god frukost med utsikt över en stor del av Dalarna, tog sig hela gänget till Städjans fot för att bestiga det. Det skulle vara en vandring på 3 km till toppen. 3 km kan verkligen vara a piece of cake & så kan det vara galet jobbigt. Denna tur var stenig, brant & pulshöjande. Men så vackert! Häftigt att komma en bra bit ovanför trädgränsen. Hela gänget på 10 personer tog sig upp till toppen på 1131 möh. Mest imponerade lille kusin B på 6 år & svärmor på 74 år. Det var otroligt vackra utsiktsvyer på toppen. Vi såg ända till bergstopparna i Norge. Det blev ett kort fikastopp där trädgränsen tog slut & ett kort lite matigare stopp högst uppe på toppen. Tre timmar tog turen från start till slut.
Städjan från morgonens löprunda högst upp på Idre Fjäll - Gränjesvålen.
Nipfjället & Städjan från Idre Fjäll.
Barnen vandrar uppför den brantaste delen (ovan) & på kammen upp till toppen (nedan).
Här står jag på högsta toppen, 1131 möh.
Nipfjället sett från toppen av Städjan.
Idre Fjäll sett från toppen av Städjan.
Kaffepaus i lä på toppen. To-Go muggen var med på varje topptur denna vecka.