Nu räcker det!!!

Nu är jag trött på att inte kunna använda min högerarm. Och jag är trött på datorer som inte fungerar. Datorn är i & för sig bara materiell & världslig - men ack så mycket tid & kraft det tar när den strular. I lördags fick de tömma hela datorn, så det enda som finns kvar är det som fanns från start när datorn var ny... Att hitta alla program igen & få in dem - det tar sådan tid... Jag hann spara alla egna foton - men alla bilder jag sparat som jag har tänkt skriva inlägg om är puts väck... :-(.


Angående armen så är ju det mer påfrestande & hela familjen påverkas av det. Jag varken kan eller får använda högerarmen. Diagnos tennisarmbåge (fick jag augusti 2007!). Det en riktigt elak variant som vägrar ge med sig. Efter att ha provat allt man kan tänka sig, är jag nog inne på sista utvägen nu. Har påbörjat behandling hos en sjukgymnast som jobbar med neurodynamik. Vet inte riktigt vad det innebär, men det har med nervbanor att göra. Dessa behandlingar kostar 500 kronor per gång & jag måste få 1-2 behandlingar per vecka... Snart ryker hela semesterkassan :-(. Idag fick jag även träffa en bra läkare som också är inriktad på neurodynamik. Jag ska vara sjukskriven på heltid i två veckor från & med måndag. Och då får jag INTE använda högerarmen överhuvudtaget. Så jag ska mer eller mindre sitta denna tid. Går jag promenader så får jag ont i armen & allt som smärtar ska tas bort. Hur i all sina dar ska jag kunna sitta still i två veckor?? Jag klättrar ju på väggarna redan, eftersom jag knappt kan göra något.

SAKNAR att träna!
SAKNAR att diska!
SAKNAR att baka!
SAKNAR att tvätta fönstren!
SAKNAR att rensa ogräs!
SAKNAR att laga mat!

Trodde aldrig att jag skulle sakna vissa av dessa moment!! Men det är verkligen först när man inte kan som man börjar uppskatta de små sakerna i vardagen & inser hur underbart värdefullt det är att ha två fungerande armar.

Imorgon fyller stora sonen 8 år! På söndag ska han ha sitt kalas. Jag som älskar att baka & dekorera tårtor KAN INTE det denna gång! Så jag har för första gången någonsin beställt en tårta till ett kalas! Känns hur konstigt som helst! Hoppas att den blir som vi har tänkt oss. Eller det är faktiskt sonen som helt fritt har fått önskat. Det ska bli en röd legobit med 8 "pluppar" eftersom han fyller 8 år! Supercoolt! Bilder kommer såklart på tårtan! 

           

Jag ska verkligen försöka hålla humöret uppe - men det är svårt när man har konstant värk - både dag & natt - samt i stort sett inte kan göra något man gillar att göra. Vill egentligen inte klaga - men nu vet ni varför inläggen kanske blir sådär. Jag har lärt mig att skriva bara med vänster handen. Men just nu har värken kommit ifatt mig & jag orkar inte ha ont mer!  Känner mig förhoppningsvis piggare & gladare imorgon igen. Jag får försöka samla på mig filmer från nära & kära, så att jag kan fylla mina lediga dagar de nästkommande veckorna. Inte helt kul att vara borta så länge från jobbet så här i slutet av en termin. Framförallt när man jobbar i skolans värld... Men men - om detta krävs för att bli bra DÅ ÄR DET VÄRT DET!

Kommentarer:

1 Bokmalen:

Nä, stackars dig!! Ja, jag vet ju vad det vill säga att ha ont men för mig är det Ischias så armarna kan jag ju använda... Fy, vad jobbigt att inte få använda armen!! Jag lider med dig å visst har du all rätt att få klaga!!! Värk är sååå jobbigt. Jag har en period nu när det gör mer ont å jag känner att det tar såå mycket energi att ha ont! Man blir såå less!!!

Jag hoppas verkligen att du får hjälp nu som funkar!! Håller tummarna!!!

Stor Kram, Maria

2 Proforma:

Tråkigt att inte få hjälp inom "den vanliga sjukvården" utan måste ta hjälp utifrån. Det brukar bli kostsamt. Får hoppas det hjälper för då är det värt alla pengar i världen!

Har haft långvarig värk i över halva mitt liv så jag vet hur det är, så begränsad man blir och lätt att tappa humöret.

Hoppas det ordnar sig för dig!

Kram

3 Therese:

Fy för att gå med en sån ständig värk, måste vara hemskt!

Visst är det lite konstigt att man tom kan sakna sånt som inte är så roligt egentligen ;-)

Skickar dig en liten uppmuntrande kram, och hoppas verkligen du ska få bli lite bättre snart!

4 Mari:

Klart man får göra ett gnäll och klaginlägg....det gör ju jag ibland. Vet precis hur du har det och vad handikappad man blir. Tack o lov så är min skaplig nu men det kommer och går och jag fick min godkänd som arbetsskada 1988. Hoppas behandlingen hjälper.



Funderar på att köpa en extern hårddisk....farligt det där med att ha bilderna på datorn även om jag kör en backup varje dag.



Krya på dej nu och idag ser det att bli fint väder så du får väl sitta i solen och njuta ist.



Kram från en trött Mari som vill hem och sova.

5 pysseliten:

Åh lider med dig du behöver verkligen piggas upp

skriva med vänster det är ju inte lätt .

Jag har med ont i en axel har haft i flera herrans år förslitings skada säger dom byt jobb ,verkligen lätt har ju bara gått 2 årig bull mek som jag säger ,jag kan verkligen inget annat än mitt jobb

känner mig helt värde men nu har jag ju börjat blogga och det känns ju bra ,då lär jag mig en hel del nytt skriva stava och framför allt läsa om det jag älskar mest pyssla :) Men du det skulle va kul ta med dig din kompis Helen och hälsa på mig ta en fika någon dag jag är inte rädd för att träffa nya glad människor :) Prata med helen och hör av dig kan vi bestäma någon förrmidda så får du komma hemmifrån :) Jag kanske kan få lite tips på hur man bloggar ihhi ha det bra Pysseliten Eva

6 Magdalena:

Jag gråter när jag läser, men du jag kommer hem till dig med fika och tvingar dig att sitta still minst en dag. Tusen kramar till dig och hälsa till födelsedagsbarnet

7 Anna:

För det första får du massor av krya-på-dig-kramar av mig. Jag tänker på dig och din arm och hoppas hoppas hoppas att du får bli värkfri snart. Jag fick också tårar i ögonen när jag läste ditt inlägg. Du har alla mina tankar!



Min tisdag blev väldigt lugn eftersom sjuorna är på prao och jag därför fick två lektioner som föll bort. Jag hann till och med sitta ner efter att ha ätit i matsalen, men lite svårt är det allt att varva ner när man är van vid ett flygande snabbt tempo. Apropå flyg, jag och en till lärare åker ju till Tyskland med en elevgrupp nästa tisdag. Vi har en partnerskola där och jag har gjort den resan en gång tidigare.



Jag hoppas att din onsdag blir bättre än gårdagen och att du fortsätter att hålla modet uppe (men jag förstår såklart att det inte är allt för lätt). Du ska bli frisk i armen! VARMA KRAMAR

8 Malin Inspiration & design:

Hej vännen! Fy vad FRUSTRERANDE för dig och famljen!!! :( Förstår att du saknar att göra en massa.

När man t om saknar att rensa ogräs så är det illa. ;)



Och vad tråkigt med alla dessa pengar du får lägga på eländet. Tycker synd om dig. :(



Det värsta när sånt här händer är att det kan sätta sig på psyket. Och då blir ju allt ännu värre.



Jag hoppas du orkar hålla modet uppe.



Stor bamsekram till dig!!!



9 Malin Inspiration & design:

Och vilken fin bild! Rama in den. :)

10 InneoUte-Malin:

Förstår att det tär på dig att ständigt ha ont. Är imponerad av att du lyckas hålla inspirationen flödande trots alla bekymmer. Men du, tänk på att det är okej att lägga allt åt sidan när du bara behöver vila en stund eller tycka lite synd om dig själv.



SV: Jag har inte heller lyckats hitta Roxö på nätet. Såg dock soffan med röda kuddar i butik så de säljs definitivt i år. :-)

11 J o h a n n a - Inredning & pyssel:

Stackare! Jag lider med dig som går runt och har ont ständigt! Hoppas att du kommer slippa allt detta snart! Stora kramar från mig!!

12 Carina - inspirera:

Stackars dig! Jag förstår din frustation...man tänker ju liksom inte på allt man gör med sin arm innan man inte får göra det! Men ta det bara lugnt -det ordnar sig alltid! Det kanske inte blir som du tänkt dig, men det blir annorlunda! Och annorlunda är inte alltid fel...

Kramen.

13 Emmelie, Designtjejen:

Krya på dig!! Hoppas verkligen att du blir bättre snart.. förstår dig.. usch..

Stor stor kram

Emmelie

14 Linda Ericsson:

Lilla du aldrig har jag väl kunnat förstå att det är så illa. Men FÖRSÖK att vara stilla så kanske det ger med sig. Jag ska faktiskt försöka få loss någon förmiddag så jag kan komma förbi med en kopp te. Du kan dricka med vänster va?

Jätte kram från Linda

15 Malin:

Usch, låter inte alls roligt! Dessutom måste det vara otroligt frustrerande att inte hitta någon som kan hjälpa dig. Håller tummarna för att behandlingen du får nu ger resultat.



Kram

Kommentera här: